De e med en stor sorg som jag tar farväl av min trogne, "gamle" allierade vän! TACK för din tid och lärdom :)
Jag citerar en av morsan vänner " De måste va synd om resterande hundvärlden. För de hundar som jag håller nära hjärtat är ju verkligen de BÄSTA. De e ju tråkigt för alla andra som inte får ta del av de allra bästaste djuren".
Inte ett ordagrant citat men jag är säker på att du låg högst upp på listan Bailan ;)
Men hoppa inte hage förlänge, när vi ses i nangijala åker du på storstyk som vanligt :D

Tur att skägget har skyddat dig i många lägen ;)
Kanske inte här :D

Men här verkar det som om haklappen kommer väl till pass.
Lillskägget kommer alltid se upp till dig.
Tass kompis
Dante & Vide
19 augusti 2009 01:29
Fina fina Baileys, Dantes allra största idol. Vi saknar dig jättemycket o tycker synd om alla som aldrig fick lära känna dig... Maken till speciell hund får man leta länge efter, vi glömmer dig aldrig. Sov så gott lilla Bulan
Ulrika,Qotte & Fiffi
19 augusti 2009 15:31
Men vad är det jag läser!!! Fy så trist!!
Lilla lilla långskägg.
Jag antar att Beda stod och väntade på honom och tog ett rejält tag i skägget ifall han skulle ha glömt vem som bestämmer.
Voff från oss. Vi tänker på er.
http://www.bjornbusarna.dinstudio.se
Titti & Wicca
19 augusti 2009 15:47
Lille Baileys - en större underdrift får man leta efter. Du har inte gjort ett "litet" intryck någonstans eller hos någon som kommit i kontakt med dig. Stor och snäll har du fostrat många hundar till bättre uppförande och du har blivit mångas bäste lekkamrat, vän och förebild. O jösses som vi har skrattat åt dina upptåg genom åren. Du har lämnat ett stort hål efter dig men kommer alltid att finnas i våra hjärtan. Sov så gott och ta hand om alla de andra gamla kompisarna som finns i våra minnen: Rebus, Limerick, Åsbånn, Viggo, Loke, Fannie och Chivas. Du fattas oss.
Yazz
19 augusti 2009 16:52
Måste nog också ställa mig i raden av alla oss fyrbenta som har Baileys som idol! Jag kommer också att sakna dig! Du är den som verkligen lärde mig vad salta härliga bad är! ja, en hel del andra saker också förstås.
Hoppas du nu får gallopera i full fart över regnbågs-landets härliga ängar och långgrunda vikar, tillsammans med alla dom som väntat på dig där.
Det blir lite tomt nu ...... du stora snälla Baileys!
Yazz tazz
Bettan och Ronja
19 augusti 2009 20:26
Spårhunden Baileys; nu är du med de andra hundarna;du spårade in i Titti, dragit armana ur led på oss alla; dammsugit marken efter spår; din like finns inte.
Sandra
19 augusti 2009 23:00
Jag skulle ljuga om jag påstod att Baileys var mina fyrbenta tjejers idol, men han var sannerligen min!!! Nu rinner tårarna i forsar och jag vill inte ens fundera på hur det känns för hans underbara matte...
Som Titti skrev så var det verkligen inte en hund som gjorde ett litet intryck på någon!!!
Massa kramar till er i familjen!!
http://saz.smuligt.com
Troja med familj
20 augusti 2009 09:21
Många många kramar från oss här på glasberget i denna jobbiga tid för er.
Åsa & Malika
20 augusti 2009 15:20
Utan smärta kan du nu härja som du vill med alla andra underbara hundar som lämnat denna jord. Du kommer bli en stor mentor med pondus för alla däruppe! Vi kommer sakna dig! men alla härliga berättelser om din framfart genom livet lever kvar!! Tänker på hela din familj i sin stora sorg efter dig!! Kramar från Åsa & Mallan
Sanna
20 augusti 2009 21:57
Tänk vad bra han har det däruppe, fri från all smärta. Jag hade inte förmånen att få lära känna Baielys men jag har ju förstått att han var något speciellt. Tänker på er!
Kramar från Sanna & Allie
http://www.allie.webgain.se
gk
14 september 2009 03:51
Jag har nyss fått veta om er stora sorg,och mina tankar går till Bailys när vi skulle prova spårselle när den stackars hunden för svann den var så stor. men den växte han ju snart hur När han drog Roger från spåret Ja en sån hund han var stor men snäll.
i en lång artikel läste jag att en biskop sa till en god vän som hade förlorat sin gammla hund. du skall komma ihåg att enligt bibeln så var det bara människan,som Gud kastade ut ur paradiset. Av Gunilla Lillan den14 septeper2009 kl 03